På Elitrehab försöker vi att uppdatera oss om nya forskningsrön och ta del av intressanta artiklar från olika idrottsmedicinska tidskrifter. Här delar vi med oss av senaste forskningsnytt till dig. Håll till godo!
Master Triathletes have not reached limits in their Ironman triathlon performance.
Stiefel M, Knechtle B, Lepers R. Scand J Med Sci Sports 2014:24:89-97.
Idrottsmän som fortsätter vara aktiva åldras med färre hälsoproblem.
De senaste åren har man sett en enorm ökning av sk Master Athletes (idrottare som passerat den ålder som krävs för att kunna tävla med framgång på elitnivå, oftast 35-40 år) som deltar i olika uthållighetstävlingar. ”Master-runners” representerar 55% av alla som deltar i marathon-lopp och 70% av deltagarna i ultra-marathon.
Uthållighetskapaciteten bibehålls tills man är ca 35 år med moderata minskningar fram till 50-60 års ålder. Därefter blir förändringarna mer märkbara. I marathon och longdistans-triathlon ligger toppen av prestationsförmågan mellan 20-40 år medan det i ultra-löpning ligger högre, mellan 30-50 år.
Hur har prestationsförmågan och deltagandet utvecklats i ”Ironman Schweiz” från 1995-2010? Det var frågan man ställde sig i denna studie.
Det man såg var att:
1. Deltagarantalet ökade
1995-1998: 1819 personer i mål.
1999-2002: 2992 personer i mål.
2003-2006: 4364 personer i mål
2007-2010: 6764 personer i mål
2. Man såg också att representationen av sk ”Master Athletes ökade under de olika tidsepokerna som undersöktes från 23% 1995-1998 till 48% 2007-2010.
Tiden för att genomföra loppet förbättrades avsevärt i gruppen över 35 år medan gruppen under 35 år låg på ungefär samma nivå.
Effect of soccer footwear on landing mechanics.
Butler RJ, Russell ME, Queen R. Scand J Med Sci Sports 2014:24;129-135
14 kvinnliga och 14 manliga professionella fotbollsspelare fick göra en filmad rörelseanalys under landing och hopp med 3 olika typer av skor; löparskor, fotbollssko och konstgrässko
Det man såg var att när fotbollsspelarna landade med de mest rigida skorna, fotbollsskorna på sig landade de manliga fotbollsspelarna med en större böjning i fotleden (dorsalflexion) medan kvinnorna landade med en signifikant mindre böjningen i knäleden (flexion).
Skadorna i fotboll sitter i huvdsak i nedre extremiteten. De allvarligaste skadorna i knät är överrepresenterade hos kvinnor. Många av dessa skador sker under landning efter upphopp och det man sett här är att kvinnor jämfört med män har en tendens att landa med ett mer sträckt ben och att det kan bidra till att man skadar knät. Därför är ett av de mål man har med ett skadeförebyggande program mot kvinnliga fotbollsspelare att lära dem landa med mer böjning i knät.
Här skulle det verkligen vara intressant att se om böjningen i knät kunde ändras av att kvinnorna hade en annan kanske mindre styv fotbollssko än vad männen har.
Gradual increase in the risk of match injury In Norwegian male professional Football: A 6 year prospective study.
Björneboe J; Bahr R, Andersen TE. Scand J Med Sci Sports. 2014:24:189-196
Under 6 år följdes manliga professionella fotbollsspelare för att kartlägga om risken för skador skiljer sig mellan försäsong och säsong.
Precis som i andra tidigare studier kan man se att skadepanoramat i fotboll har flyttat sig ifrån att i huvudsak utgöra knä- och ankelskador till att nu mer röra sig om skador i låret.
20% av alla skadorna i studien var återfallsskador dvs man drar upp en gammal skada på nytt på grund av till exempel för tidig återgång efter första skadan. Detta är också något som tidigare är vetenskapligt belagt och en av de största riskfaktorerna för en skada dvs. att man har haft en tidigare skada.
Studien kunde inte visa någons signifikant skillnad i skaderisk mellan försäsong och säsong. Tidigare studier som tittat på samma sak har sett en ökad risk för överbelastningsskador under försäsong och mer akuta skador under säsong. Under perioden såg man en ökning av de akuta skadorna under match med 49%.
Survival of the fittest: a retrospective cohort study of the longevity of Olympic medallists in the modern era.
Clarke PM, Walter SJ, Hayen A, Mallon WJ, Heijmans J, Studdert DM. British Medical Journal. 2012 Dec 13;345.
En amerikansk forskargrupp har gjort en statistisk analys på drygt 15 000 OS-deltagare 1896-2010. Deltagarna kom ifrån 9 olika länder, däribland de nordiska. Resultatet visar att OS-medaljörerna lever 2,8 år längre än riksgenomsnittet. Detta var oavsett vilket land man kom ifrån och hade inget samband med om det var guld-, silver- eller bronsmedalj.
Av studien framgår också att aktiva i uthållighetsidrotter och intervallbetonade grenar lever längre än utövare av kraftsporter.
