Har du någon gång reflekterat över att personer som styrketränar mycket har en stor och massiv muskelvolym i överarmar och lår men vader och underarmar däremot sällan är utvecklad i samma proportion. Vi har ju muskler där också men skillnaden är att vi har en väldigt mycket tightare fascia. Fascian är den bindvävshinna som muskelbukarna ligger paketerade inuti. Fascian är ingen eftergivlig vävnad och det finns därmed en gräns för hur mycket utrymme det finns för volymsökning.

I underbenet finns det fyra olika muskelfack (kompartment). Ett främre, ett på utsidan av underbenet och två baktill (ett ytligt och ett djupt). Det är allra vanligast att det främre eller det främre tillsammans med muskelfacket på utsidan av underbenet drabbas av kompartmentsyndrom och man har det oftast på båda benen. Bara 10% drabbar det bakre muskelfacket.

Vad är kompartmentsyndrom?
Symtomen är en tilltagande smärta vid aktivitet där muskelfacket är ordentligt spänt och man får påverkan på känsel och kraft. Det blir svårt att använda muskeln normalt på grund av det ökade trycket inne i muskelfacket och att cirkulationen blir sämre. Kärlen kläms åt och syretillförseln till vävnaden minskar. I vila försvinner smärtan och funktionsnedsättningen och man blir snabbt bättre. På grund av det höga trycket inne i vävnaden under ansträngning kan man ofta se hos personer med kompartmentsyndrom att muskulaturen buktar ut ur fascian med små knutor sk bråck.

Kronsikt kompartmentsyndrom är helt ofarligt men det gör ont och påverkar prestationen.Akut högt vävnadstryck inuti ett muskelfack kan man få vid olyckor då en blödning läcker ut och det ökade trycket stryper syretillförseln till muskeln så illa att man kan få vävnadsdöd.

Varför får man kompartment?
Man vet inte orsaken men kan se ett samband med snabbt stegrad träningsdos. Det finns också en ärftlighetsfaktor

Vad gör man åt det?
Om man misstänker att det är kompartmentsyndrom man lider av är första åtgärden att anpassa sin aktivitet till smärtan. Om inte det ger tillfredsställande resultat behöver man göra en utredning. I Göteborg sker detta på yrkeortopeden. Där gör man ett arbetsprov då man får springa på löpband och sedan köra olika provokationstester av de muskler man tror är involverade. Sedan mäter man med en nål in i muskelfacket det aktuella trycket. Ett normalt tryck ligger på 2-8 mmHg i vila och 10-25 mmHg efter aktivitet. Om trycket ligger på > 30 har man ett definierat kompartmentsyndtom.

Vid konstaterat kompartment utan effekt av aktivitetsanpssning gör man e
n operation Man skär då ett litet hudsnitt men kliver fascian utmed hela det området som gör ont och lite till. Gör man ett för kort snitt kan trycket kvarstå och muskeln börja bukta ut nedanför snittet. Snittet får inte gå in mot benet då man kan få skav mellan operationsärret och benet. 70-100% får ett bra resultat av operationen och kan gå tillbaka till full aktivitet efter 3 veckor. Men man kan uppleva en ökad stramhet i underbenet upp till 6 månader efter.

Efter operation av främre kompartmentsyndrom

Vecka 1 – Prioriterar man att såret läker fint

Vecka 2 – Kan man komma igång med längre promenader

Vecka 3 – Är såret läkt får man göra vad man vill.  Men ingen träning före full sårläkning.

Vilar man för mycket under läkning finns risken att fascian läker ihop för tight.

Utöver kompartmentsyndrom har 30-50% en diagnos till som kan ge symtom i underbenet. Därför måste man vara noga utredd innan operation och ha en förståelse för vad som blir bra av operationen och andra symtom som behöver andra åtgärder.

Operation av bakre kompartmentsyndrom
Operation av bakre kompartment är ett större ingrepp med mer smärta efteråt. Här behöver man avlasta med kryckor 8-10 dagar och börjar inte träna förrän efter 6 veckor. Här är det dock mindre risk för att fascian ska läka ihop tight efteråt.

Bakre kompartmentsyndrom är inte vanligt. Däremot är krampkänsla i vaderna i samband med fysisk aktivitet vanligt, framförallt hos unga kvinnor med hög träningsdos. Men här beror smärtan mer ofta på svag muskulatur än ett reellt kompartmentsyndrom. Därför skall man alltid träna upp muskulaturen under en längre period och utreda effekten av detta innan man börjar utredning av kroniskt kompratmentsyndrom.

Sammanfattning

• Kroniskt kompartmentsyndrom är ett ökat tryck i en muskelloge med smärta och funktionspåverkan i samband med aktivitet som går över i vila.
• Man vet inte vad det beror på.
• Det är inte farligt.
• 70-100% av dem som är utredda med konstaterat kronsikt kompartmentsyndrom blir bra av operation.

Referenser:
Elitrehab var under förra veckan på föreläsning anordand av Idrottsmedicin Väst med Kajsa Rennerfelt. Kajsa är specialistläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och disputerade 2015 på området kronisk kompartementsyndrom i underben. Texten är ett sammandrag av Kajsas presentation för tema-kvällen.